Återigen uppdukat till fotbollslördagsmys på Skarsjörestaurangen med bullar och varmkorv av värdinnan Wenche. LSKs första trepoängaren skulle ju ”fjärrskådas” mot nykomlingen Torns IF från Lund. Med LSKs premiärmålisar Robin och Adjin på topp från start fanns knappast något annat i tankarna. Även om någon hade något ängsligt i rösten, menande att nykomlingar i medvind inte är att leka med. Men med trygge fotbollsikonen Bror Wålemark och Alf lottmångle i lokalen så skulle det nog gå vägen var stämningen. Med perfekt TV-bild från Tornvallens konstgräsplan och med TV-folket i tyst förväntan drog så matchen igång på pricken 14.00. Det blåste då så in i norden tvärs plan att flaggstängerna runt plan var stormflaggade och därmed borde ju ”medvindshotet” för LSK vara bortblåst tycktes det.
Och som det sprangs och sparkades matchen igenom i tvärsvinden men där spelet och bollen stup i ett for ut på planens läsida. Knappt en enda boll över lovartslinjen. Sällan har så många inkast skådats och som blev ett entonigt mantra i TV -reporterns vindsmattrande mikrofon. Förutom de många inkasten präglades matchen av massvisa frisparkar. Domaren tycktes på något oförklarligt sätt bli drabbad av blåsfnatt så fort en spelare drattade omkull eller tappade fart framåt. Två gånger tappade domaren dock pipluften och som kanske kostade två straffar att döma av de grönvitas obönhörda gestikulerande. Det blev ingen vidare första halvlek och som såg ut att sluta rättvist 0-0. Men så i 43.e minuten och för tredje gången i årets serie åker LSK på ett baklängesmål på en fast situation med kaos i försvarslinjen och baklängesmål till hemmaledning 1-0 i halvtid.
Det blir nog bättre i andra var den fromma förhoppningen bland folket om än med viss ängslan bland ”förståsipåarna” runt goa korvgrytan. Andra halvlek blev något bättre men inte bra, trots att chanser skapades men krampen i avsluten verkar ha blivit kronisk. Att återigen på många hörnor, som vanns med 8-4, envetet hålla sig till höjdbollsvarianten i blåsten kändes något fantasilöst och föll inte TV-folket helt på läppen. Hörnsparkar och frisparkar borde gå att utvecklas tyckte vi på jämmerbänken i stugvärmen. Det från förra matchen så breda offensivspelet verkade också ha blåst av plan denna dag som blev slutet på LSKs långa förlustfria svit. Vi verkligen led och plågades av spelet och LSKs insats denna dag men skyllde debaclet på blåsten. Lågmält med nerböjda huvuden troppade vi av och kände oss lite blåsta på fotbollsmyset denna gång. Smällen lämnade vi bakom oss på väg hem med Brors tröstande ord ringande i öronen – nästa gång tar vi Skåningarna hemma på naturgräset. Så bäva månde Kristianstad inför matchen nästa söndag.
Så tar folket också som givet att L-O med kompani också glömmer matchen och snarast börja fila på det som kan göras bättre eller som parkeringsförsten Kjell så träffande menade – grabbarna måste börja ha lika roligt igen på plan som man hade under försäsongsmatcherna.
Gunnar på Orust
