Efter segern borta mot Huskvarna förra lördan skulle så folket äntligen se LSK ta sin första trepoängare hemma på Skarsjövallens fina naturgräs. Det kan nog bli svårt idag tyckte dock en trevlig dam i restaurangen. Mellan sina uppassningar så tjuvtittade hon nämligen på Tvååkrarnas matchuppvärmning. Grabbarna verkar så snabba, långa och spänstiga – var hennes initierade kommentar. Hur skulle då nya tränarparet Alex och Erik tackla detta var frågan när folket bänkat sig?
Direkt på avspark slog restaurangdamens kommentarer in. Hallänningarna överspelade och sprang helt enkelt ifrån de lite kortare och långsammare grönvitingarna så det kunnat bli både två och tre mål i baken på direkten om inte Kaksa med lugn och skicklighet fredat sin bur. När så gästernas anfallsvågor började bedarra något kom så LSK upp i det ena fyndiga anfallet efter det andra som mycket väl kunnat ge två och tre mål framåt om man bemästrat avslutskonsten och gästernas duktige målvakt matchen igenom inte stått i vägen. En halvlek där de rödblå gästerna med snabbhet mot det grönvita hemmalaget med ny fyndighet i spelet roade folket på allra bästa sätt där det rättvisa 0-0 resultatet likaväl kunnat vara 3-3. Ja halvleken slutade med att LSK fick ett visst övertag i spelet där den nya hörnvarianten med spel i stället för inspark från hörnflaggan gladde extra. Så folket såg med tillförsikt fram mot andra halvlek mumsande på korv och glass i solskenet.
Vid avspark i andra såg en ny LSK finurlighet dagen. Den sedvanliga initiala bakåtsparken var utbytt mot framåtspark som överraskade gästerna helt men bollen smet hårfint utanför. Medan gästernas löpvillighet och anfallsförmåga gick ner riktigt ordentligt blev LSKs desto intensivare i andra. LSK många anfall dog dock som oftast ut strax utanför gästernas välförsvarade straffområde. Kom man igenom vilket hände då och då stod den vanliga avslutskrampen i vägen eller så slog man frustrerat högt över eller vid sidan av mål upp i det blå. LSK styrde spelet halvleken igenom och gästerna verkade inriktade på ett oavgjort resultat med fåtalet anfall framåt. Men som matchklockan tickade över 80 minuter kröp oron in i folket. Skall det nu bli som mot Kristianstad sluta med slumpmål i baken gick orostankarna bland folket och lite till synes även hos spelarna. Mycket riktigt från ingenting hamnade bollen hos en rödblåing som från straffområdeslinjen fick på ett skott otagbart in i Kaksas vänstra burgavel. Ridå – och matchen och poängen återigen förlorade och delar av folket troppade besviket av. Men många stannade kvar och gav de grönvita ett applåderande välförtjänt tack för det nya i spelet, spelarnas kampanda och som lite tröst också. För både kompetens och vilja finns i laget men det mentala i avsluten och rädslan att förlora måste få sig ett lyft! Måtte det nya tränarparet Alex och Erik hinna fixa även detta till pingstdagens kommunderby hemma mot Oddevold.
Gunnar på Orust