Så kom då äntligen matchandet igång efter några veckors välförtjänt semester för våra gröna idoler. Och som man hade väntat och trängtat efter att se hur serieledarna skulle ta sig an tvåan Skövde AIK i en första seriefinal. Träningsseger mot IFK Uddevalla och DM semifinalvinst mot Grebbestad hade ju visat att den sagolika vinnarinstinkten innan uppehållet satt kvar i truppen. Men skulle den göra det även denna för fotboll så sköna augustikväll tänktes det i den tusenhövdade publikströmmen till ett nyöppnat Skarsjövallen.
Ja så blev till slut när LSK ledning tagit modet till sig att åter öppna arenan som varit avstängd sedan sista vårmatchen hemma mot Lund 20.e juni. Med ideella krafter från medlemmar, supporters och spontanfrivilliga hade planen som legat i träda getts en rejäl återställare som inbjöd till bästa tänkbara fotboll. Matchuret hade man dock låtit behålla sin speciella egenhet att börja visa övertid efter en halvtimme i första halvlek och börjar räkna ner tiden i början på andra och ”speakerFrilles” klarläggande instruktion om hur publiken skulle anpassa sig till fenomenet.
I samband med spelarpresentationen kom överraskningen att under veckan nyförvärvade målvakten Erik Dahlin från Blåvitt skulle stå i LSK mål. Hur skulle detta gå utan den vanligt så säkre Kaksa i målet skrynklade det till sig i åskådartänket? Ett taggat LSK verkade inte ha några problem med detta utan drog igång en härliger dans med de rödskrudade Skaraborgarna och omgående kom den första farligheten med hörnanick över ribban. Det skulle bli nio hörnor men tyvärr alla mållösa men en riktig stolpnick av planens gigant Andreas Murbeck som sånär också höll på att cykelsparka in ledningsmålet efter halvtimmens spel. Då tog torpeden Udo hand om bollen, snurrade upp rödingarna och placerade bollen säkert i mål och folket viste inte av sig av glädje. Ledningsmål mot Skövde som legat i serietopp under hela våren samtidigt som ”speakerFille” meddelade att serietrean Trollhättan höll på att få stryk och traktorgänget skanderade LSK gång på gång. Inget kunde ha varit bättre när folket nöjda med spelet trots uteblivna fler mål började dra sig till kioskerna för att pausa i sig korv och läsk.
Knappt hade folket kommit på plats och andra halvlek börjat förrän Linus Dahl i bästa torpedstil hängde upp tvåan i nätet otagbar bakom en under hela matchen duktig Skövdemålvakt. Det var länge sedan lyckan och tron på hemmaseger hade varit så stor och gröningarna pumpade på och ett tredje mål kändes komma när som helst. Men det skulle dröja till kvarten kvar när torpeden Udo gentilt passade bollen till torpeden Jesper som krutade in trean och segern var vår och Skaraborgarna rejält torpederade! Efter detta började LSK mer lattja med bollen och gästerna med mindre precision och ackuratess i spel och avslut och tycktes som vi på bänkarna nöjda med resultatet. I sista spelminuten fick så vår nye och extra påkikade målvakt Erik Dahlin, som inte haft så mycket att göra innan bakom ett tätt och gediget försvarsspel, visa sig på styva linan och paradrädda en Skövdekanon och hålla nollan i sin första match i LSK, bravo tyckte folket. I rena halleluja stämning avtackades de gröna idolerna för ”årets föreställning” med applåder och ovationer varefter folket vimlade hem gnolande lite diskret på en segertrall inför nästa helgs dust borta mot Landskrona.
Gunnar på Orust
