Orolig molnhimmel, regn i sikte och VM-fotboll i Sveriges grupp mellan Tyskland och México på TV hindrade inte uppåt 800 åskådare med LSK folkdominans att ta sig till Skarsjövallen för att beskåda Bohusderbyt mellan LSK och Grebbestads IF. Två lag som efter många tuffa matcher med svidande uddamålsförluster nu äntligen tycks fått flyt på sitt spel och ”träffat mål”. Man ville kanske också se utövandet av Grebbestaddevisen ”GIF:s röda trådar”; Att idrotta i och mot GIF skall kännas utvecklande, tryggt, roligt och inspirerande för alla – aktiva, ledare, föräldrar, funktionärer och publik

När domare Daniel Böcker blåste till spel stod regnet som spö i backen och gjorde både plan och spelare riktigt sura och tunga i steget. Det blev, frånsett några få halvdana spontanavslut, inget riktigt ordnat spel den första halvtimmen från något av lagen. Devisen om rolig och inspirerande idrott lyste kan man säga med sin frånvaro. Ja även tryggheten fick sig en skuffelse när GIF lagkapten fick bäras ut på bår med ett djupt blödande sår efter en ihopskallning.
Men så efter halvtimmens spel kom något som ur LSK synvinkel kan sägas kändes utvecklande. Flera matcher med massor av LSK-hörnor utan mål, kunde nu på lagets första för dagen trycka in sitt ledningsmål efter målvaktsretur och Robinkanon upp i nättaket. En händelse som tycktes lyfta upp spelet några pinnhål för båda lagen med chanser åt båda håll men LSK 1-0 ledning stod sig halvleken ut.

 

Om det småregnat under stora delar av första halvlek så kom de rödklädda Grebbisarna ut i andra som en ”riktig åskskur” där de grönvite hade fullt sjå med att hålla tätt. Gästerna tog ett ordentligt tag i matchen och kvitteringsbollen kändes vara den spelmässigt logiskt rätta. Men ”nollan” skulle ju hållas andra matchen i rad och för den stred de grönvite på ett uppoffrande sätt med Kaksa som säker sista utpost. Spelet jämnade ut sig med flera ömsesidiga småchanser men allteftersom matchen närmade sig LSK ödesmättade sista matchminuter började LSK-folket känna oro men hoppades även då på en historisk utveckling. Folket blev också nu bönhörda på en ny hörna när matchens gigant Alexander Mellqvist stegar fram och nickar in 2 – 0 på Shojaees fint slagna hörna till folkets ohejdade jubel och suck av lättnad. Men det var inte riktigt över för Grebbissarna hade inte gett slaget förlorat utan skapade flera reduceringslägen och några minuter senare trodde alla att GIFs reducering skulle komma efter ett friläge ensam i lugn och ro mot en Kaksa, men som var omutlig denna dag och reflexräddade.  Resultatet stod sig matchen ut och LSK hade tagit sin andra raka hemmaseger, andra nolla i insläppskolumnen och fått lite avstånd neråt och inte alltför hopplös möjlighet uppåt. Det gillar folket och ser med tillförsikt fram mot torsdagens bortamatch mot Utsikten!

 

Gunnar på Orust