Så börjar det då dra ihop sig till verklig slutstrid i Söderettan där LSK i högsta grad är inblandad. Självklart tog sig de gröna idolernas ”trogna korvgummor o gubbar” till Skarsjövallens i lördags för att videobeskåda LSK svåra match mot Åtvidaberg på anrika Kopparvallen.
Att vägmakarna nu jämnat ut de vassa asfaltkanterna upp till ”Camp de Skarsjö” sågs som ett riktigt gott omen för en artonde seger. Med lovorden från ”Tränar Jörgen” att laget finslipat konstgrässpelet extra mycket under veckan var folket helt inställda på en trepoängare. Ja frånsett att vi var några ”krösamajor” som påminde om hur den säkra segern grusades till 1-1 i 94.e spelminuten förra gången LSK besökte Kopparvallen. Men det var ju då det, med annan tränare och nästan ett helt annat lag, så lugnt och tryggt bänkade sig folket ner med kaffekoppen och bullen framför den stora tv-skärmen.
Och som förväntat kom LSK nykomponerade startelva, ”Torped Jesper” och ”Mittbacksresen Andreas” var som bekant avstängda, efter lite spänt bollande hit och dit igång med sitt trygga försvarsspel och sedvanliga anfallspress. När så Jespers bror ”Erik smålure”, till kaffepåfyllningen satte dit ledningsmålet var trepoängaren inhöstad, för tvåan skulle bergis komma till tretåren. Chanserna kom också mycket riktigt med ”Torped Udoh” som ensamma vargen på topp. Men med missar framför öppet mål och ”Pangenskott” i ribban uteblev ”förväntade målkakor” och halvleken den första slutade med lagom rättvis LSK-ledning. För de ”rödblåa Åtvidarna” hade minsann visat sig riktigt målfarliga och var vid ett par tillfällen mycket nära en kvittering.
Men det blir säkert ett hurtigare LSK-spel i andra troddes och önskades det i pauskorvkön, om än med lite missnöjesaningar bland ”krösamajorna”. Det blev också hygglig fart på ”de gröne” i inledningen av andra halvlek, men inte tillräckligt övertygande så spontana grymtningar, ”Va f-n håller dom på med” osade runt i ett alltmer otåligt korvgäng. ”Tränar Jörgen” försökte på olika sätt, också med ögonhöjande spelarbyten, få till en ändring på spelet. Men det var hemmalaget som började ta för sig ordentligt, och om inte förr så började vi bli ”krösamajor” allihop, allt eftersom matchklockan började gå mot fulltid. I den 94.e minuten upprepade sig historien på en till synes sista onödig Åtvids frispark. Bolluslingen knoppades i mål förbi en lika tillsynes överraskad ”Mål Erik”, och Hux Flux Flax var trepoängaren devalverad till enpoängare. Men alltid något så här i efterspelets kranka blekhet när hela 26.e spelomgången summerats. Lagen närmast i slutstriden hade ju också fått sig en ”smällkaramell” så det bör nog kunna ordna upp sig till sist i alla fall.
Gunnar på Orust
