Sju raka förlustfria matcher och LSK sjunde seger för säsongen sistens mot Grebbestad fick folket att vädra frisk höstluft i bästa höstdagjämningstid. För nu skulle höstmörkret lysas upp med strålande solskensspel mot formstarka Åtvidaberg och resten av säsongen. Ja så gick funderingarna när det bänkades i bästa sommarvärmen och folket överraskades med att tränare Jörgen av någon anledning valt sin plats bland folket att skärskåda spelet från. Man ser så bra härifrån tyckte Jörgen och folket fick en gratislektion hur en tränare styr lagets spel.
Så kom då det ”förväntade finliret” igång på Skarsjövallens inbjudande skira naturgräs mellan ett taggat rödblåvitt Åtvid och de lika taggade grönvita hemmaidolerna. Med hjärtat i halsgropen direkt på avspark fick också folket se gästernas första boll slicka mållinjen och en lite paff Kaksa men befriande rinna ut över sidlinjen. En start som blev en kick till båda lagen med växlande spel över hela plan. Åtvids långbollande mot LSK mittförsvar trängde ihop spelet och öppnade hotande flanker kontrades med LSK pånyttfödda ”ungdomliga kantspel” med snabba finurliga dribblingar och inspel från hörnerna. Efterhand som Åtvids taktik genomskådats tog LSK över kommandot som efter knappa halvtimmen kröntes med ett stenhårt pangskott av Jakob in mellan benen på målvakten och 1-0 ledning. LSK dukade upp flera målchanser men iver och lite ångest i slutsparken satte stopp men ettmålsledningen stod sig halvleken ut.
Andra halvlek dominerades av LSK och tvåan hängde hela tiden i luften men bollarna ville inte in och Hampus snurreattack på vänsterkanten efter knappa tio minuter slutade med ett stenhårt skott i stolpen. Men nu var drevet ordentligt på gång och Hampus snurrade fram en boll till Udoh efter dryga kvarten som han med precision placerade in till välförtjänt 2-0. Frid och fröjd i folkledet som nu ivrigt väntade på trean. Men så händer det igen att man stundtals springer bort sig i försvaret och lämnar så en ensamstående Åtvidare i straffområdet som enkelt kan nicka in ett reduceringsmål och folket började småskälva. Inte nu igen går tankarna när matchuret tickar mot LSK ödesdigra sista tio minuter och poängförlusten i premiärmatchens sista spark på Kopparvallen smyger på. Då kommer målRobin in och löser upp dramaturgin med ett pangskott som överraskar spelare, folket och speakern när bollen studsar ut från burgavelnätet efter att ha svett målvakten. Efter ett tag lyser det så härligt 3-1 på tavlan och folket har fått beskåda LSK strålande solskensspel som lovar gott för hösten. Lagets spelinställning och kämpatakter och första hemmasegern på tre månader fick folket att med stående ovationer tacka för underhållningen som bemöttes med den grönvita spelarvågen.
Gunnar på Orust
