Trots att solen sken i Stångby lämnade grönvitt den skånska myllan med ett mörker inombords. Det här var en match man skulle ha vunnit.
Innan matchen var det stora samtalsämnet på läktaren värmen. Närmare 80 liter vatten sägs ha gått åt under de gröna hjältarnas uppvärmning. På planen spelar hemmalaget Torns IF, som trots att man säger sig vara emot den moderna fotbollen ivrigt anammat de senaste taktiska trenderna såsom gegenpress. LSK är mer trygga i sin identitet. Här är det en lågt liggande backlinje och snabba omställningar som gäller, precis som på det glada 90-talet. Jensen formerade samma elva som senast, 4-2-3-1. Amos i målet, en backlinje med Ohlsson till höger, Lellouch och Mukiibi centralt, samt Uzel till vänster. Abdallah och Bahno kamperade ihop som sittande innermittfältare. Lilja som vänsterytter och Helm som högerytter. Zäta i sin nya roll som ”skugganfallare” strax bakom Shears, som agerade striker längst fram.
Matchen är igång och grönvitt öppnar piggt. Redan i den 5:e minuten viker Helm inåt och testar från distans. Målvakten i Torn släpper retur på det tunga skottet, en retur som Lilja och Shears sånär kan förvalta. Ljungskile kommer också till lägen genom Uzels långa inkast. I ett andraläge drar Abdallah till från distans, men skottet går utanför. Man hittar även ytor bakom Torns backlinje, där frontfyran med Lilja, Helm, Zäta och Shears konstant hotar. I ett läge kan den senare rycka sig fri, men en Torn-tå kommer i vägen precis i skottögonblicket.
En kvart in i matchen kommer den gröna anstormningen av sig, och Torn får trilla lite boll, dock utan att komma till några större lägen. I den 23:e matchminuten får man hjälp av linjedomaren med att bryta igenom de grönvita linjerna, men Amos kan rädda i ett annars farligt läge. Därefter får spelarna ett välförtjänt ”cooling break”.
Efter vattenpausen står Amos för ännu en högklassig räddning, innan de grönvita återigen tar över matchbilden, om än tillfälligt. Bahno bryter med pondus och hittar en felvänd Shears, som skarvar till Zäta på djupet. Zäta är så snabb att han springer ifrån sin back med bollen vid fötterna, tittar upp och hittar Helm på bortre, som i fritt läge tyvärr inte får träff. Nära! Zäta får någon minut senare ett eget läge, men hans skott går över.
I den 35:e matchminuten stannar hjärtat hos alla grönvita. En av Torns tekniska innermittfältare drar till från distans. Skottet går olagligt snabbt, i 130 km i timmen, mot bortre krysset men träffar undersidan av ribban och studsar ut till säker mark. I samma ögonblick blir Amos knockad men kan som tur är fortsätta spela. Några minuter senare kan Torns moderna fotboll, med fina vinklar och så vidare, nästan resultera när man återigen trillar sig igenom de grönvita linjerna, men Mukiibi blockar skottet. Ljungskile krigar sig återigen in i matchen, mycket tack vare Bahnos och Abdallahs förtjänstfulla slit på innermittfältet. Strax innan halvtid kommer så den stora chansen. Zäta rycker sig loss längs sin kant och spelar in bollen mot Helm, som i öppet läge men sämre vinkel tyvärr inte lyckas trycka in ledningsmålet. Det är som att det vilar en förbannelse över de grönvita denna match (och säsong för den delen). Mer om det efter halvtidsvilan, som avnjuts med en något överskattad Torns-burgare.
Tidigt i den andra halvleken utnyttjar Torns IF ett par fasta situationer. Först hittar man ett lurigt avslut efter en kort hörnvariant, men stolpen räddar oss den gången. Sedan skruvas en frispark farligt mot den främre stolpen, men Amos räddar oss den gången. Samtidigt jobbar LSK:s försvar hårt för att hjälpa sin målvakt. Mukiibi ställer och styr där bak och får hjälp av Lellouch som avväpnar en farlig kontring. Ytterbackarna Ohlsson och Uzel är mer involverade i spelet offensivt i den andra halvleken. Framförallt på Uzels vänsterkant byggs flertalet grönvita anfall upp. Men det är centralt som nästa stora chans ska skapas, när Ohlsson hittar Abdallah som vänder upp och sätter av Shears på djupet. Shears transporterar boll, vänder inåt och skjuter. Skottet styrs av Torns-försvarare och är nära att gå in vid den bortre stolpen, men Ljungskile får nöja sig med hörna. Som blir till ännu en hörna. Som blir till ännu en. Men bollen vill inte in och 0-0 står sig.
I den 62:a matchminuten gör ledarstaben ett par byten. Bosnic och Ambroz kommer in istället för Helm och Abdallah. Någon minut senare söker Ambroz, på pigga ben, en djupledslöpande Shears, men domaren vinkar för en knapp offside. Shears fortsätter dock att löpa på djupet. Lilja hittar i den 68:e matchminuten honom i steget, och i ett en-mot-en-läge är Shears löpstyrka ett ordentligt hot i denna serie. Han viker inåt och hittar skottläget, men skottet går högt över (väldigt högt över).
I slutet av matchen ska det märkas att många av spelarna är trötta. Anfallen blir kortare nu och båda lagen har svårt att fylla på ordentligt när spelet vänder snabbt från sida till sida. Ambroz krigar till sig ett par bollar. I den 75:e matchminuten sätter han iväg Bosnic, som i sin tur hittar Zäta, vars skott täcks. Bosnic får bollen i andraläget, men skottet skruvas utanför. 80:e matchminuten. Ambroz vinner boll, Bahno lurar sin spelare och får frispark. Den efterföljande frisparken kan sånär hitta Shears i straffområdet, men Shears, som är hårt uppvaktad (och ojuste hållen), kan inte få iväg ett avslut den gången. Ljungskile ligger på. Man går för ett sent ledningsmål. Men trots att matchen svängt över i de grönvitas favör är det, som så många gånger tidigare den här säsongen, en olycklig situation som ska komma att avgöra matchen i motståndarlagets favör. I den 87:e matchminuten tappar man boll i ett läge där flertalet av de egna spelarna är på offensiv planhalva. Det ger öppen gata för Torn, där man till sist hittar yttern Khattab som kan placera in 1-0 till hemmalaget. Otroligt tungt. På läktaren pratas det danska. Det svartnar för ögonen.
När det klarnar igen ser jag en vilt kämpande Anya som river sig loss och slår ett inlägg mot bortre. Bollen seglar mot Bosnic som kastar sig för att språngnicka in kvitteringen, men Torns målvakt gör en osannolik räddning. Returen plockar Ohlsson upp, och nu ska det väl ändå kvitteras, men nej, målvakten räddar igen. 1-0 står sig, och mörkret är nu kompakt. Domaren blåser av.
Bäst på plan var Zäta och Abdallah. Zäta visar otrolig inställning och talang och har blommat ut i sin roll som släpande anfallare, något som känns otroligt välförtjänt för en spelare som visar sådan målmedvetenhet och vilja att lyckas. Du kommer att lyckas om du fortsätter så här, Zäta! Abdallah visade både löpstyrka och passningsskicklighet i sin roll på mitten, och förtjänade ärligt talat fler än de 60 minuterna det blev idag. Nya tag om en vecka, killar!
Härnäst väntar äntligen hemmamatch igen. Den 15:e september bjuder vi in till ett otroligt viktigt Bohusderby mot nykomlingarna Torslanda. Kom gärna och stötta laget på plats!
