20 frågor till…

Onsdag är det och oktober har det dessutom hunnit bli. Dagens gäst har varit med en del i den stora världen. Han har spelat i två länders högstaligor, och för huvudstadsklubbar dessutom. Efter den aktiva karriären var över fanns ingen tvekan. Han ville gärna fortsätta med fotboll, nu som ledare. Han har inte varit sen att lära från sina tränare och han är noga med att spelidé, träningar och taktik håller ihop. Idag tar vi en fika med Jocke Jensen, tränare för LSK:s damlag.

1. Namn och position i LSK?
– Joakim Jensen, huvudtränare LSK Dam.

2. Hur hamnade du här?
– Jag fick frågan om jag skulle vara intresserad av att bli tränare till damlaget som skulle starta upp. Den första som jag hade kontakt med i detta ärende var Maja Sölsnaes och lite längre fram var jag även i kontakt med LSK:s dåvarande ordförande Erland Holmdahl. Ja, kort sagt, vi kom överens om hur allt detta skulle börja, och här är jag fortfarande.

3. Tillbaka I tiden och till din tid som spelare. Du har spelat på låg och hög nivå. Du har spelat i byalag och storlag. Du spelade i två huvudstadsklubbar i två olika länder på högsta nationella nivå. Berätta kort. Hur gick din resa som spelare.
– Allt började en gång i IFK Uddevalla som också är min moderklubb. Sedan gick färden vidare till i tur och ordning, LSK, Inter Åbo, HJK Helsingfors, Hammarby, Qviding, Oddevold där allt avslutades, men det blev också några matcher i Grohed innan allt var över. Egentligen slutade allt säsongen 2012 med Oddevold.

4. Bästa minnet från din aktiva karriär?
– Det allsvenska avancemanget 1996 med LSK var verkligen stort. Men ett annat stort ögonblick var flytten till Hammarby. Det är definitivt något speciellt att spela i huvudstaden för ett av de stora lagen.

5. Någon gång slutar man. Även du. Var det givet att du skulle hoppa på att bli ledare/tränare?
– Ja. Det var jag faktiskt säker på. Jag började ganska omgående efter att ha slutat spela. Mitt första tränaruppdrag var IFK Uddevalla, där blev det serieseger i Division 2. Jag kanske bör nämna att jag (och ett par andra spelare) hade en mentorroll under tiden i Hammarby gentemot några yngre spelare.

6. Vad har du tagit med dig i ditt ledarskap från tränare du haft?
– Egentligen är det själva lärandet. Hur man lär ut fotboll till spelarna. Jag har haft turen att många av mina tränare verkligen velat spela en offensiv och konstruktiv fotboll. Det gillar jag. Det har varit intressant att lära sig övningar/spelsätt/metodik i ett sammanhang som faktiskt håller ihop. Viktigt att man som tränare har ett tänk där man har ett spelsätt som man kan bygga upp, plocka isär och bygga upp igen om jag tillåts uttrycka mig så.

7. Du har tränat några herrlag, inget märkvärdigt med det, men så kommer då (för en del i alla fall) nyheten om att du skall träna LSK:s nystartade damlag. Berätta hur det gick till och hur dina funderingar gick innan du slog till.
– Från början som tränare tänkte jag att aldrig ser ni mig träna ett damlag. Jag hade inte en tanke på det. Men, jag måste vara ärlig också säga att när frågan kom tänkte jag ”varför inte?”, så jag tänkte om. Svårare är det inte. Jag tänkte att här kan jag ju faktiskt testa min filosofi och varför skulle det inte lyckas i ett damlag också. Ju mer jag tänkte på det, ju mer lockade blev det att testa hur mitt tänk kan implementeras här i LSK Dam och hur de passar ihop med LSK:s intentioner.

8. Är det stor skillnad att träna damer kontra herrar tycker du?
– Ja det är det. Som tränare på damsidan tycker jag måste man som tränare vara mer specifik när man förklarar övningar eller detaljer för spelarna, och det är absolut inget negativt i det. Det finns en tendens bland killar att man mer ”kör på” i övningar, men utan att ibland lyssna/ tänka/förstå varför vi gör det vi gör.

9. Så här långt har det varit en imponerande resa för damerna. Raketen gick rakt upp med en smäll! Hur ser du på den som verkligen sett allt från början?
– Det har varit en väldigt rolig resa. Mycket har hänt, och mycket händer fortfarande. Vi har tillsammans tre härliga seriesegrar. Men det finns mer roligt framför oss, och det finns mycket att jobba med. Men jag kan se att allt runt laget blir bättre. Våra spelare växer fotbollsmässigt, får ett ökat förtroende, spelförståelsen utvecklas, och vinnarskallarna växer och en skön mentalitet växer sig stark i laget. Mycket har hänt. Mycket mer kommer att hända.

10. Du skall få samma fråga som jag ställde till systrana Mattsson för ett tag sedan. Var fyra divisioner på fyra år ett tillfälle då man definitivt tog i lite för mycket?
– Helt klart ett kaxigt uppsatt mål. Men vi sätter också en nivå och en prägel på vårt lag och vår verksamhet. Motståndarna skall veta att vi inte har som mål att spela i den här divisionen för eviga tider. Vi i LSK vill framåt. Vi vill uppåt. Alla skall veta att när man kommer till LSK… ja, då strävar man uppåt tillsammans med lagkamraterna.

11. Hur har ni tacklat situationen med ett ovanligt stort antal skador i truppen?
– Vi har vänt på varje sten som det heter. Vi har tvingats till att flytta om spelare till nya positioner tack vare skadorna. Vi har helt enkelt fått trolla lite. Alla i laget köpte det på bra sätt, och vill påpeka att alla gjort bra insatser på nya positioner. Det var slagit ut bra tycker jag.

12. Vad gillar du futsal?
– Det är okay, men håll detta utanför den ordinarie säsongen (april-oktober).

13. Finns det något i serieupplägget du skulle vilja ändra på?
– Ja. Segraren måste gå upp. Nu vet jag att detta justeras till 2023. Men det är väl självklart att om ett lag vinner en serie ja då skall man gå upp. Det får inte vara något annat.

14. Ledare ger mycket till lag och föreningar. Min fråga till dig är vad gör du för att få kraft och energi att hålla på med det du gör?
– Energin hittar jag hemma med familjen och i de timmar som vi har över utanför arbete och klubbarbete. Men skall jag säga en sak blir det familjen. Jag kan också gilla att någon gång kika på en serie och må bra av det.

15. Favoritlag har väl alla. Vilket är ditt?
– Brynäs. När det gäller fotboll är jag faktiskt allätare. Jag har inget favoritlag. Men jag gillar Serie A och brukar, i mån av tid, följa AC Milan utan att vara Milanista.

16. Favoritarena?
– Lätt. Stadio Ennio Tardini, Parmas hemmaarena. Jag har haft lyckan att spela där med HJK. Jag tror det var 2002. En häftig upplevelse, och en härlig arena.

17. Drömmatch för herr Jensen att se på plats?
– Eftersom jag gillar Serie A så skulle jag vilja bredda mig genom ett besök i Spanien och derbyt i Madrid mellan Real Madrid-Atletico de Madrid. Det hade varit fräckt, men en Champions League-final mellan Manchester City och Milan hade suttit bra.

18. Lagfest på gång. Tränare Jensen bestämmer allt. Vad lägger du på grillen och vem/vilka ställer du långt bort från grillen?
– Vi grillar kyckling. Freddan Markbrand är gjuten vid grillen. Längst bort från grillen hittar du mig med ett glas öl. Jag ståt och mår bra där och ser att allt flyter på, men den grejen grejar Freddan.

19. Vad skall man inte lägga på Jocke Jensens tallrik om man bjuder dig på middag?
– Vad är detta för fråga..?? Jag äter ju precis allt. Kan väl tycka att den som lägger koriander i salladen inte fixat till en hit. Svårare än så är det inte med mig.

20. Drömresan väntar. Allt betalt. Packa får du banne mig göra själv. Vart går färden?
– Äntligen. Då blir det Nya Zeeland. Jag har alltid velat åka dit, och det blev inte mindre med den lusten är hade Rafael de Gregorio från Nya Zeeland som lagkamrat i HJK. Vi har bra kontakt fortfarande. Rafael driver en Pizzarestaurang nu. Skall testa hans pizzor med glädje. Den här resan ser jag fram mot, avslutar Jocke medan han hivar i den sista slatten java.

Tack för din tid.

Över en enkel java och inga jäkla Polly i närheten.