Tråkig förlust i lördagens derby

LSK gjorde en spelmässigt bra prestation mot IK Rössö. Arkivfoto: P. Stenbaek.

Veckans match skulle gå av stapeln mitt under lördagen inne på gamla VM-arenan Rimnersvallen. Allt det där med spänning, nerver och nyfikenhet fanns där, äntligen ett derby igen. Den stora frågan var om tjejerna kommer stå pall för trycket från ett IK Rössö som absolut ville ha revansch för förra matchens nederlag.

Alla var taggade och jag kände hela tiden ett lugn, vi vann ju senast mot Rössö som gett våra tjejer en välförtjänt respekt hos motståndarna som kan gynna oss i matchen. Men hur skulle det sluta efter 90 långa minuter?

Laget:
Linn
Mathilda, Amanda R-F, Julia R, Anni
Ida W, Amanda G, Jennifer
Amelia, Sandra, Alice J

Avbytare:
Wilma, Sara, Frida E, Alice N, Frida L

Första halvlek:
Matchen startar med högt tempo vilket gör att vi under första fem minuterna är lite vilsna, fastnar lite i Rössös höga press. Flera gånger på raken så tappar vi boll i uppspelsfasen vilket gör att vi åker på två riktigt farliga kontringar. Men vår duktige målvakt Linn står i vägen båda gångerna. Om vi var lite vilsna i början så kommer vi upp i både tempo och bollbehandling. Sågar oss bra igenom Rössös försvarsmur genom några bra lägen. Först ut är Amelia som tar sig förbi sin markering på högerkanten dock inte bättre än attt sista touchen blev för lång. Men det kommer mer från Amelias kant. Lite senare så passar Amelia till ”Jeje” och hon serverar Sandra en bra boll i djupet där Sandra löper sig fri men det blev något mellanting på skott/passning som sånär når Alice J. Hon bredsidade bollen mot målet men en försvarare täckte till hörna. Detta var en av många bra hörnor av Ida.

Minuten senare väggade vi oss fram på Amelias kant igen med ”Jeje” och självklart Amelia. Sandra fick bollen och spelade Alice som laddade för skott men det blev inte så hårt och rakt på målvakten. Känslan är nu att vi tagit över totalt och kommer allt närmare ett mål hela tiden. Hetaste chansen får Sandra efter cirka en kvart när Ida hittar fri Sandra i mitten, målvakten rusar ut på halva planen men Sandra petar förbi och försöker slå in den i mål, men en försvarare tar bollen innan mål.

Jag har säkert missat eller glömt några andra saker som hänt under första halvlek men laget presterar bra, alla 11:a, även Linn med sina fina räddningar när Rössö får chanser då de utnyttjar våra misstag.

Andra halvlek:
Denna halvlek blir ungefär exakt som första. Vi fortsätter att utnyttja vårt fina passningspel och fina kombinationer där vi sågar oss igenom. Jag nämner tre som sticker ut av de chanser vi fick. Alice J får en perfekt boll i djupet och löper sig fri men en utrusande målvakt får en tå på bollen turligt, vilket gör att den chansen rinner ut i sanden. Den kanske hetaste chansen får Amelia när Alice J slår en crossboll till henne och fri med målvakten så där avslutet lite för tamt och målvakten räddar. Där borde vi varit i ledning.

Istället så gör vi ett dyrt misstag i uppspelsfasen där vi blir av med bollen och Rössö får frispark i farligt läge.

En spretig och oorganiserad mur gör att Rössö enkelt tar ledningen och vi får börja jaga 0-1. Vi höjer tempot och skakar fram lite fler chanser, med fler spelare som som deltar framåt, utan att sätta dit den.

Det går inte säga annat än att tjejerna leverera ett bra passningspel, för lite senare levereras en grym passning i djupet som når Jennifer, hon dras ned av målvakten med straff som påföljd och Alice J sätter fint 1-1.

Man kan tro att vi sitter nöjda med resultatet 1-1, men det är inte vår tanke för vi skall vinna.

Vi skapar några lägen för att vinna matchen. Den tredje chansen får Sandra när man hittar henne i djupet tar sig in i straffområdet men skottet går precis över. Det blev inget mer mål för oss men med fem minuter kvar så vill Rössö spela av matchen och genom att täcka bollen vid hörnflaggan och får där en frispark. Ett väldigt passivt Ljungskile och vips så blev det mål och därmed förlust.

Det är aldrig roligt att förlora matcher, men i mina ögon så är jag stolt över vad tjejerna presterar på planen. Visst är det målen som räknas på planen, men som tränare så njuter jag av se den utvecklingen i spelet som mina tjejer levererar. Tjejerna vill inte vara nöjda med 1-1 utan försöker att få till ytterligare mål.

I vår resa framåt/uppåt så är det inget lag som varit bättre än oss spelmässigt, endast misstag vi själva gör på matcher som straffat oss enormt, det är något vi får jobba vidare med.

Några tankar från en inte allt för sur tränare ????????

Vid pennan,
Joakim Jensen


NÄSTA HEMMAMATCH:

cool good eh love2 cute confused notgood numb disgusting fail